badgies

Jag har verkligen haft en fantastiskt lugn och skön allhelgonahelg efter en för mig uschligt mentalt stressig vecka. Ed var här och förgyllde min tillvaro, vi tittade mest på film och drack varm choklad.

Just nu har jag något i örat som sprakar, antagligen vatten.

Har kommit igång ordentligt med både ridning, boxning och annan träning efter min långa sjukdomsperiod. Så skönt. Fast jag har tendens till smärta i båda höfterna just nu, så jag får ta det lite lugnt. Det beror nog främst på att vi under hösten haft en hel del manipulation som vi övat på varandra, ingen hit att bli för rörlig. Blir väl människa igen om några år när jag jobbat ett tag.

Fikade nu på eftermiddagen med Rastas, drack en soyalatte och åt en chokladmuffin till, gott. Men direkt efter och fram till nu har både haft ont i huvudet och mått riktigt illa. Det har gett sig lite, men känns fortfarande. Det enda positiva är väl att jag inte blir sugen på någonting.
Googlade lite på det och såg att om man, som jag idag, har druckit mer kaffe än man brukar kan man få de här symtomen. Har dragit ner på kaffet ganska rejält under tiden jag varit sjuk för att inte belasta kroppen i onödan, fick visserligen en fruktansvärd huvudvärk några dagar efter, men känner inte samma behov av kaffe nu som förut.
Ett riktigt skit att det är så gott.

Är rätt trött också, har suttit med mina neurologiböcker och anteckningar hela dagen, nött inbegrepp som Guillain-Barrés syndrom, fokalt anfall vid epilepsi osv. Känns inte som att det kommer att gå vägen, eller jo, men inte riktigt som jag vill. Pluggar aldrig tillräckligt nuförtiden, börjar försent och blir sur på mig själv. Imorgon ska jag åka till min släkt utanför Uppsala, bli klippt och äta pannkakor hos farmor, det lär man sig jättemycket neurologi på. Jaja, sådan är jag.

Har fikat med Sofia ikväll istället för att göra det jag borde, tvätta, laga mat, plugga.. Jag är så bra.

Jag skulle inte vilja föreläsa för massa studenter, hur lätt kan det vara.. Vår studierektor kom in innan lunch och frågade om den pågående kursen i neurologi som många tycker är rörig, ostrukturerad och för bred. Vi lämnade våra synpunkter till henne och hon tog upp det med föreläsaren precis innan eftermiddagens lektion. Stackarn, men han var väldigt mycket bättre idag. Studierektorn satt dessutom med under första timmen och iakttog honom, vem skulle inte vara nervös då?

Svängde ihop en snabb middag nyss, mest för att få matlåda till imorgon. En grönsakswook med kokos och cashewnötter. Det där med kokos kan jag rekommendera, mycket angenäm och ny smak för mig.

Snart är det helg.=) På torsdag åker jag till Göteborg, ska bli skönt att vila lite.

Mina senaste inlägg har bara handlat om min förkylning, stackars mig osv.
Men idag har jag varit hos en kompetent läkare på min vårdcentral. Kände att det fick vara nog nu, fjärde veckan sjuk med trötthet och jobbigt att gå upp för backar och bara finnas till.

Kändes lite stelt när jag kom in. Det kanske främst var jag som kände så, eftersom att antagligen minst halva hennes arbetsdag den här tiden på året går ut på att säga till folk som är förkylda att de inte har något annat än virus och att de ska stanna hemma och ta det lugnt. Var nästan på väg att ursäkta mig för att jag störde. Well, hon lyssnade aktivt och skrev små anteckningar i sitt kollegieblock som; trötthet, ont i halsen, feber förra veckan osv.
Hon lyssnade på hjärtat, mina lungor, tog puls, tittade i halsen och kände på lymfkörtlar. Dessutom skickade hon mig för att ta ett CRP (snabbsänka) och ett EKG, frikostigt måste jag säga. Det hon oroade sig för var min trötthet vid ansträngning med tanke på min vanliga träningsfrekvens.
CRP:t gav ingenting, men EKG:t visade en liten arytmi, så hon ringde en hjärtkonsult på Danderyds sjukhus. Han hade dock sagt att det inte var något ovanligt och att det inte fanns några tecken till hjärtmuskelinflammation. Och det var ju skönt. Jag var i och för sig aldrig särskilt orolig av någon anledning. Jag satt och läste en roman medan jag väntade på diverse prover och annat, så jag var mest insatt i det.
Men jag smittar inte längre i alla fall.

Jag köpte två skivor igår och idag har jag köpt ett par boxningshandskar. Om några veckor börjar min ridning dessutom, ser otroligt mycket fram emot det. Ska ta och införskaffa ett par ridbyxor, hur muppigt är inte det?=)

Igår låg jag till sängs hela dagen, gjorde några avbrott för matintag och hundra sidor i min roman. Sprängande feberhuvudvärk och väldigt irriterade slemhinnor i näsa och hals gjorde det omöjligt att göra något annat. Kunde inte titta på tv, för mycket ljud och färg, gjorde ont i både ögon och öron. Dessutom var jag konstant trött.

Idag mår jag bättre, har lyckats sova bort det mesta av huvudvärken och då blir man plötsligt helt annan människa med mycket mera ork. Har dock struntat i mina lektioner idag också, både för min egen och mina klasskompisars skull. Vem vill ha ett rödögt, snörvlande virusmonster bredvid sig? Inte jag i alla fall, men jag måste stå ut ändå.

Skulle ju åkt till släkten utanför Uppsala imorgon, men har redan pratat med mormor som utbrast något i stil med; "Men kära barn, då måste vi ju se till att Du blir frisk, först och främst!" Och ja, jag borde nog bli det innan jag hälsar på äldre människor som enligt statistiken har sämre immunförsvar än en 22-åring.

Mitt gymkort går ut imorrn, hur typiskt är det inte att jag inte har kunnat utnyttja det alls den senaste månaden?

Ja, så är det.







Kände att jag behövde dela med mig.

Jag är ledig idag, tanken från skolledningen är att vi ska sitta och studera flitigt. Har visserligen tenta imorgon, så jag har faktiskt läst. Alltid tacksam för lediga dagar, de dyker upp då och då, det är bra. Jag har knappt stuckit ut nosen idag. Var in en kort sväng i växthuset där jag fastnade med håret i ett stort spindelnät, äckligt. Fick i alla fall ihop en handfull med gröna tomater som jag vet inte kommer mogna. Lyckades åstadkomma en burk med riktigt god grön tomatmarmelad. Jag som inte ens äter sånt.

Hur som haver tränade jag igår, det var riktigt skönt efter att varit tvungen att hålla mig i skinnet i nästan två veckor. Men idag har jag tendens till ont i halsen, det är ju så att man kan bli galen. Jag HATAR hösten på det här viset. Har alldeles nyss ätit en wasa sport med tunna skivor färsk vitlök, skinka och ost på. Inte helt illa faktiskt, ett tips för den som har svårt för att få i sig vitlöken utan apelsin som annars är det bästa knepet enligt mig.

På lördag ska jag hälsa på släkten. Gör flera flugor på smällen och klipper mig hos faster, äter pannkakor hos farmor (som knappt kan bärga sig innan hon får träffa Ed även fast det inte blir då, så söt), fikar och promenerar med morfar på eftermiddagen och äter middag med mormor efter det. *puh* Efter det bär det tillbaka till el Stockholmo och Globen där jag och Johanna ska se Cirque du soleil. Hihi.=) Så jag får se till att vara fin hela dagen.

Vi har börjat manipulera i bröstryggen..=) Äntligen börjar det som man längtat efter från allra första början, men kursplanen är logisk och jag är tacksam för att vi inte fick göra dylika saker innan vi visste det vi nu vet. Jag kommer ihåg att det var en liten besvikelse när jag började på Naprapathögskolan och insåg att det skulle dröja till årskurs 3 innan jag fick knäcka och bräcka. Nu är det ju inte riktigt så det går till, men det kändes så då.
Metodiskt gick vår lärare igenom hur vi stegvis ska genomföra en ledmanipulation, både med recoil- och dropteknik. Det är skitsvårt, kräver hög koordinationsförmåga av olika kroppsdelar samtidigt som utför helt olika rörelser. Eller så handlar det om att det är ett helt nytt rörelsemönster som det tar tid att lära sig, eller både och. Anyway, grejen med det hela är att överföra kraften som min kropp producerar till det lilla segmentet i ryggraden, och utföra rörelsen så snabbt som möjligt samtidigt som kraften och rörelseutslaget ska vara så litet som möjligt.
Fick till två bra thrustar, det var roligt.=) Hela klassen är som ivriga travhästar att springa sitt lopp, det är ju som sagt det vi väntat på i två år. Hihi.

 

Jag har faktiskt varit ganska mycket ledig den senaste tiden, inte haft hela världen på mina axlar, som det känns ibland (även om det, tack gode Gud, inte på långa vägar är sant). Dock har jag drabbats av en släng av årets höst-influensa-förkylning, så jag har hostat i en vecka nu. Inte sådär vrålallvarligt, men tillräckligt för att jag inte ska kunna träna, ha huvudet helt med mig och känna att den här tiden av mindre stress ger mig mer än att jag kanske blir lite fortare frisk. Å andra sidan skulle jag väl vara sjuk längre om jag hade en tyngre arbetsbörda, så jag ÄR faktiskt tacksam för hur saker och ting flätas samman vackert och jämt, även om det ter sig spretigt och ostyrigt.

Den senaste tiden har jag ätit ur mina förråd, så igår var det dags att fylla på igen. Det blev dyrt och tungt som vanligt, vilket kanske inte var så lyckat med tanke på min förkylning, men vad gör en stackars student utan bil?
Hur som helst både trivs och vantrivs jag med så fulla skåp som det blir efter en tur till ICA Maxi. Edward, Blanche och andra brukar inte våga röra mitt kylskåp i detta skede just för risken att inte få igen det efter man tagit ut något, eftersom varorna står i ett väl uttänkt pussel. Själv har jag konstaterat många gånger, efter att ha hållt i paprikorna samtidigt stängt dörren och hastigt dragit ut armen därifrån, att mitt kylskåp är alldeles för litet.
Mamma brukar säga till mig med en röst som om hon pratade med ett barn; "Mimmi, du har inget storhushåll, du bor själv." Och jag ler och tänker att jag är alldeles för lik min egen mor, på den punkten och i mycket annat.

Så är den andra dagen på terminen avklarad och det känns som om mitt huvuvd redan är fullt av information. Både reumatologin och grundkursen i manipulation började igår. Nästa fredag har jag tenta...

Men, jag har spenderat hela förra veckan på Gotland tillsammans med Edward och veckan innan det på Frizon utanför Örebro. Mycket trevligt alltsammans även om regnet bokstavligt talat hällde ner några nätter under Gotlandsvistelsen, då vi tältade... Vi red westernridning en dag men körde mest omkring och kom faktiskt runt hela ön plus fårö på våra dagar där.

Det blir förändringar i Stockholm i höst, det är roligt. Blanche flyttar hit, hurra vad bra! Nu kan vi inte ses jämt, men oftare i alla fall.

Nu ska jag åka och träna. Åt för en liten stund sedan en asiatiskt inspirerad fiskgryta med kokosmjölk, så jag är fit for fight, haha.

En grym författare; Conn Iggulden. Skriver om Julius Ceasars uppväxt och framfart. Trodde aldrig att jag skulle tycka att det var intressant att läsa om. Men han skriver på ett blodigt och spännande sätt med karaktärer som gäckar min nyfikenhet vilket leder till att det är svårt att lägga boken ifrån sig.

Nåväl, nu har jag spenderat några dagar i Göteborg igen. Mycket trevligt. Fick träffa Martin som nyligen flyttat ner hit och som det säkert var ett halvår sedan jag träffade. Fick även fnissa ihop med min kära kära bror över en varsin tallrik sushi i Mölndals centrum där affärer rear ut saker för 50% av det ursprungliga priset för att den snarare stänger för gott än för att den behöver plats för nästkommande säsongs sortiment. Maten var god och Max hittade ett par ganska billiga skor i en icke utdöende butik.
Jag har sett Benjamin Buttons otroliga liv (eller vad den nu heter) och fascinerats över dess innehåll, även om den var lång. Ätit god fruktsallad och blivit glad över känslan av att handla avokado och mango i den lilla frukt och grönt-butiken som ligger mitt emot Willys, hurra för den kontantbutiken(!) även om det allt som oftast är jobbigt när man inte kan betala med kort. Jag har sovit till tio alla morgnar och ätit frukost och druckit kaffe i maklig takt samtidigt som jag vänt blad i Roms portar. Skönt.

Min kropp har fått tokspel. Blivit känslig för det ena och det andra. Fick eksem för ett tag sedan som jag trodde skulle gå över ganska fort. Haft dem i några veckor nu och har nästan behandlat bort dem. Igår sminkade jag mig, ett stort misstag tydligen. För idag har jag fått utstå sjukt irriterande klåda i ansiktet. Det syns visserligen inte särskilt, lätt rodnad mest, men det är oerhört påfrestande att hela tiden undertrycka impulser att klia och röra vid den irriterade huden. Jag vet ju att jag mår bäst av att låta bli. Har skänkt många medlidsamma tankar åt min bror de senaste veckorna som levt med denna plåga i större delen av sitt liv. Otroligt förundrad över hans tålamod och lugn.

Well, petitesser.

Jag har sytt mycket de senaste dagarna, mest lagat småhål i tröjor och låtit maskinen tillverka knapphål. Efter mitt träningspass ikväll ska jag packa för Göteborg och sy i knapparna till kuddfodralen jag sydde i maj.=)

Nu är min tvätt äntligen klar!

Nu är det faktiskt bara en dag kvar tills jag är ledig, känns lätt absurt. Hur är man ledig? Vad gör man då? Helt enkelt dags att göra ingenting.

Inatt stördes min dyrbara sömn av, som det kändes, minsta hundra tonåringar som hoppade och skrek i köket som är beläget precis ovanför mitt sovrum. Vaknade till med ett ryck när det kändes som om det plötsligt blivit jordbävning. Vad gör de uppe mitt i natten en tisdag? Och även om de är uppe och har trevligt, kunde de visa lite respekt genom att inte tävla om vem som kan skapa mest ljud genom att hoppa på köksgolvet.
Men har natten till trots varit pigg och glad hela förmiddagen och tålmodigt stått ut med sådant som en annan dag kanske hade rubbat mig något ur balans. Nu är jag hemma igen och ögonlocken är förskräckligt tunga.
Jag har bara tre saker kvar som jag måste göra idag; äta mat, träna och baka en morotskaka.

Jag har läst tre deckare i sommar och har just börjat på en mer dramaliknande bok. Den handlar om en bröstcancersjuk kvinna och hennes liv med man och dotter i Amsterdam. Jag har läst ca 50 sidor och känner sånt medlidande och sådan sorg när jag läser den att det är svårt att fortsätta. Kanske borde jag läsa om något annat än sjukdom och ond bråd död med de sjukaste av motiv när jag inte gör annat än att se människor lida hela dagarna. Boktips?

Jag läste för ca 45 minuter sedan ut Predikanten av Camilla Läckberg. Hujedamej vilka motiv. Tankarna tog ordentlig fart i mitt eget huvud och skapade spiraler av öden, liv, tro, död och verklighet.

Vill tacka alla medverkande i framför allt resan till och från Skellefteå i helgen som var. Jag upplevde ett inre lugn av att befinna mig i ett sällskap där alla stod på samma grund och där diskussionen var ett naturligt inslag som bar, åtminstone mig, framåt.

Har sex arbetspass kvar att avverka innan jag får tre och en halv veckas välförtjänt semester. Jag märker att min kropp börjar tycka att det räcker nu. Jag är trött, har plötsligt fått eksem och känner mig helt enkelt schleten. Plugg och sjukvård i all ära, men jag suktar som en törstande kamel efter dagar då jag får ägna min tid till Morgan.

Mina timmar på jobbet har varit riktigt slitiga idag. Somnade runt tvåslaget inatt, först störd av konverserande tonåringar på min altan och sedan sjönk mängden av trötthormon i kroppen så jag piggnade till. Hurra.
Anyway, 05.24 ringer klockan och jag försover mig till 06, hurra igen. Äter frukost och tar mig till jobbet på min cykel i morgonljuset, intet ont anande. Får rapport och sedan drar cirkusen igång. Det ska tas prover på svårstuckna damer, patienter ringer och behöver gå på toa, frukost ska serveras osv. Visserligen vanliga sysslor, men idag blev det stressigt, antagligen mängden med prover som slukade tiden. Dessutom blev jag kallad "jävla kossa" säkert tre gånger av en patient. Lite roligt tyckte jag, annars brukar det vara "jävla kärring!" för att man försöker dra på en tröja eller något annat elakt.
Hur som haver så hamnade vi på rätt sida om tolvslaget även denna dag och vid ett någon gång satt jag som en liten hög i en av personalsofforna och blundade och längtade till min säng.
Väl hemma somnade jag på altanen med en jordgubbs- och kiwismoothie i solen med katten Alice bredvid mig, mycket skönt. Men alltså, jag trivs jättebra på mitt jobb.

Jag älskar det här vädret, helt enkelt synd att jag är instängd om dagarna. Men man kan ha sommar inne med t.ex. färska jordgubbar i sin yoghurt på kvällen efter att man har sprungit och tagit en varm dusch och sedan sitter och skriver på sin blogg för första gången på evigheter.

De senaste dagarna har jag haft så mycket tid till saker som jag aldrig hinner med annars, eller snarare sådant som hamnar långt ner på prioriteringslistan. Jag har städat, röjt i förrådet, gillrat råttfällor, städat kylen och frostat av frysfacket osv. Idag ska jag plantera om lite och tvätta färdigt. Det är en otrolig befrielse att få känna att jag inte kan lägga tiden på något vettigare. Dessutom sov jag gott inatt utan hemska drömmar som jag haft de senaste två nätterna, skönt.

För nästan en vecka sedan var jag på Bara Vi och såg Patricia och Johanna spela. Verkligen jätteroligt att få se den som stått mig närmast som vän under min uppväxt framträda. Sedan var det party hela natten, Johanna fyllde 22.
I söndags var det speldags igen, denna gång på Mosebacke med Western som förstaband där Max, min bror, spelar trummor.Hurra vad bra! Blev helt lycklig även då, stolt och glad. Dessutom var det roligt att så många kom som jag känner, Daniella, PB, Malle, Johlie och Moaskrotet. Nästa gång vi ses är det giftasdags..iih. Och jag vet inte ens vad jag ska säga.

Jag var på en fantastisk teaterföreställning igår, Vildanden. Otroligt bra story som grep tag i hela mig, satt som på nålar i stort sett i 3,5 h och hade faktiskt tårar i ögonen två gånger, vilket är ovanligt för att vara jag.

Imorgon är det avslutning och skolan bjuder på buffé, det brukar inte vara fy skam. (Kom ihåg anteckningarna Mimmi!)
Och efter det är det verkligen sommarlov, även om jag har haft det i över en vecka redan. Nice helt enkelt.

Oj, vad jag kom av mig med det här.

Jag har i alla fall sommarlov nu, haft i en vecka. Sista tentan skrevs för en vecka sedan och har bara ett klinikpass kvar nu, vilket inte riktigt är skola för mig. Avslutning med buffé efteråt som skolan bjuder på. Det är trevligt.

Nu är det lite ledigt den här veckan, sedan börjar jag på mitt sommarschema 30/5 och jobbar med några avbrott fram till sista veckan i juli då jag går på semester.

Kort update, sjukt trött, så sängen väntar.

Kycklingfilé och lite stekta grönsaker med fullkornsris. Terminsvardagen börjar se sitt slut med bara de värsta tentorna kvar, solen värmer och vindarna är ljumma såhär års.

Mamma och jag gör Stockholm osäkert imorgon när vi ska leta efter bröllopsklänning åt henne (hihi, låter som att det är hon som ska gifta sig). Jag ska köpa skor.

Grattis Marc!

Igår firades valborg hemma hos mig med tre underbara tjejer genom att grilla på min altan och äta och dricka riktigt gott. Vi blonderade Matilda, jättefin blev hon, och åt färsk ananas, vindruvor och melon till baileyskaffet. Vi pratade om allt och ingenting. Vi skrev dessutom farmakologitentan på förmiddagen och var nog klara allihopa på 40 minuter. Enkel och lättskriven, tänk om alla tentor var sådana.. Sedan firade vi med shopping och spontanlunch på sergels torg i solen.
Jag hamnade innanför dörren här hemma vid halv tre och insåg röran. Ren tvätt överallt, disk som jag inte orkat bry mig om, och ni vet.. Det är riktigt bra att få hem folk ibland, då blir det fart liksom. Hann faktiskt röja undan allt, diska, träna och fixa både grönsallad och potatissallad innan de kom.

Helgen som var tillbringade jag i Göteborg med främst Mr men också Max. Vi var ju så illa tvungna att börja fundera, bror och jag. Fantastiskt skön helg, otroligt väder på lördagen då vi vandrade i botaniska trädgården och drack öl med utsikt över staden. Jag har fått se staden lite mer än jag gjort förut, både dag- och nattetid. Dessutom blev det många sköna timmar av att inte göra någonting, det är nyttigt.

Vandrar hemåt i solskensblåst
En flicka flyger genom luften
ovanför en studsmatta
Håret fladdrar fritt

Snart utslagsdags
knopparna väntar
på den rätta dagen

Livet ska återvända
är det tänkt