Missemiss

Cykla till gymmet, cykla till skolan, cykla till kliniken, cykla hem. Några mil blev det idag - lite seg i benen.
Sen klinik idag med tre patienter. Kul att det är fullbokat jämt mer eller mindre nuförtiden. Men man blir så speedad av att jobba så sent. Hinner knappt med mat, andas och finnas. Nej, inte bra. Måste hitta en strategi.
Beklagat mig över examensarbetet för Ed idag, han förstod och led med mig. Han berättade att hans exjobb var tryckt och helt färdigt nu...Mhm...
Men vi har haft en jättetrevlig helg i Västerås med kulturnatt och massa godis. Bland annat därför som jag kände ett stort behov av att cykla hela dagen idag. Gosigt att träffa Oskar också, kissen. "Min" katt här är avlivad.
Faktum är att jag funderar på att ta hem en katt från ett katthem eller dylikt. De jag hyr av åker till Australien ett tag, så får väl ta upp det när de kommer hem...
Jag längtar så efter det där mjuka, tillgivna.

Cykeldag

Idag har varit en lärorik dag. Nya manipulationsgrepp i höft, knä och fotled, min teknik och snabbhet har lossnat lite i extremitetsmanipulation (öva, öva, öva) och så har jag ytterligare en gång cyklat i Stockholms rusningstrafik. *_*

Jag och Sofia babblade halva eftermiddagen om trådar som man skulle kunna dra i runt omkring examensarbetet, fick ihop någon slags frågeställning med taskig kvalitet. Gosh.

Dagens vinst bestod i att jag fick min vilja igenom hos cykelhandlaren (!) som både bytte bromsklossarna i bak, rättade till allt trassel och lovade mig ett stöd till cykeln vid nästa koll, eftersom de var slut precis nu. Undrar om han ljög. Nej.

Kaos hemma. Maten blev ok, fast det är äckligt med torr lax... Glömde den helt enkelt. Fick möjlighet att tvätta vid åtta, jag har nästan badat i smutstvätt. Eftersom jag inte behövt tvätta förrän nu efter vi kom hem från Kroatien, borde det innebära att jag har väldigt mycket kläder... Utrensning igen? Det svider lite i mitt materialistiska hjärta. Dessutom är det jobbigt, så det skjuter jag nog på.

Imorgon: Öva, öva, öva, omprov manipulation, möte med Sofia, ögonläkaren, hemgrupp, sova.

Det ser mindre ut än vad det känns.

Alice är död.

Merida Speeder T2

Nu har en ny del i mitt liv påbörjats, eller? Jag är med cykel oavsett. Fin. =) Det blev den jag lade upp bild på häromdagen. Den var fabriksinställd när jag provade den, så växlarna raspade och hade sig lite, men det skulle de se över innan jag fick den. Jaha, så bra.
När jag hämtade ut den en timme senare och cyklade den hem till Ed raspade växlarna fortfarande, hoppade över vissa och hade sig, otroligt irriterande. Dessutom lät bromsarna märkligt - inte så konstigt dock när vi tittade lite närmare, klossarna var monterade så att de gick emot däcket och inte fälgen... Affären hade med andra ord INTE sett över växlar och bromsar. Utöver det stod en vajerstump ut lite så att den slog i ena trampan varje gång den gick förbi. Ed fixade växlarna, men jag måste åka dit och skälla på dem och be dem ordna till bromsarna, även om jag klarar det själv. Känner mig helt enkelt förödmjukad, som att jag inte skulle märka att de inte hade gjort sitt jobb, skithögar...
Men det var roligt att cykla! Och fort gick det! *iih* Jag är helt enkelt inte van än, framför allt inte vid rusningstrafiken inne i stan när man inte sitter bakom en ruta. Dock ont i rumpan, trött i benen och genomblöt av regn när vi väl kom hem till mig efter turen genom stan.

Idag har jag inte gjort något vettigt alls, nästan. Laddar inför morgondagens mil på Djurgården. Vi får helt enkelt hoppas att min kropp är sugen på löpning då, är ju inte alltid som kroppskänslan är densamma som huvudets...

Bakterier? Merida? Stora frågor är ofta många.

Förra gången var det första sommardagen. Idag är det första höstdagen, i alla fall i kalendern. Men nästan ute också.

Jag har ägnat min ledighet åt att jobba, vara sjuk innan jag ens blev ledig och sedan fortsätta med det ända till denna dag, då jag blev rekommenderad av vår föreläsare och specialistläkare att ta kontakt med en ögonspecialist.

Jaa.. Tjejmilen på söndag. Är inte jättepeppad just nu, vi får helt enkelt se när och om vi kommer runt, jag och M och J. Det är ju inte bara jag som har varit eller är sjuk. Vidriga virus.

Lyckan i mitt sinne består i att Edward har flyttat till Stockholm, så vi kan äta middag ihop helt spontant och ses flera dagar i veckan. Dessutom ska jag nu, snart köpa mig en cykel! Blev helt såld på frihetskänslan och att det kunde gå så fort och vara så lätt samtidigt.




RSS 2.0