badgies

Mina senaste inlägg har bara handlat om min förkylning, stackars mig osv.
Men idag har jag varit hos en kompetent läkare på min vårdcentral. Kände att det fick vara nog nu, fjärde veckan sjuk med trötthet och jobbigt att gå upp för backar och bara finnas till.

Kändes lite stelt när jag kom in. Det kanske främst var jag som kände så, eftersom att antagligen minst halva hennes arbetsdag den här tiden på året går ut på att säga till folk som är förkylda att de inte har något annat än virus och att de ska stanna hemma och ta det lugnt. Var nästan på väg att ursäkta mig för att jag störde. Well, hon lyssnade aktivt och skrev små anteckningar i sitt kollegieblock som; trötthet, ont i halsen, feber förra veckan osv.
Hon lyssnade på hjärtat, mina lungor, tog puls, tittade i halsen och kände på lymfkörtlar. Dessutom skickade hon mig för att ta ett CRP (snabbsänka) och ett EKG, frikostigt måste jag säga. Det hon oroade sig för var min trötthet vid ansträngning med tanke på min vanliga träningsfrekvens.
CRP:t gav ingenting, men EKG:t visade en liten arytmi, så hon ringde en hjärtkonsult på Danderyds sjukhus. Han hade dock sagt att det inte var något ovanligt och att det inte fanns några tecken till hjärtmuskelinflammation. Och det var ju skönt. Jag var i och för sig aldrig särskilt orolig av någon anledning. Jag satt och läste en roman medan jag väntade på diverse prover och annat, så jag var mest insatt i det.
Men jag smittar inte längre i alla fall.

Jag köpte två skivor igår och idag har jag köpt ett par boxningshandskar. Om några veckor börjar min ridning dessutom, ser otroligt mycket fram emot det. Ska ta och införskaffa ett par ridbyxor, hur muppigt är inte det?=)