badgies

Jag kan nu säga att jag har en anställning på Danderyds sjukhus, ortopedavdelningarna. Hon ringde idag och välkomnade mig om jag ville. Klart jag vill, även om lönen inte blev precis den jag begärde. Lät lagom dryg i telefonen. Vi kom överens om att jag skulle tänka på saken. Jag var precis på väg från Danderyds sjukhus. Ringde pappa för mentalt stöd, svängde på klacken och satte kurs mot ortopeden, våning 10. Galet rörigt där uppe, men hon hade tid med mig trots allt. Talades vid, fixade med lite papper som skulle skickas till lönekontoret och fick tiderna för drop-in för att göra ett MRSA-test som man måste ha. Inte förrän efter det kan man skriva på några papper. Det kommer dröja några veckor innan jag kommer igång, det stör mig lite, skulle helst jobba nu. Men, (andas in, andas ut) det blir nog bäst såhär..

Firade med en glass på vägen hem som jag avnjöt tillsammans med en kopp kaffe här hemma. Den där Lotta gjorde min dag, igen.

Måste läsa lite nu.

I typ tisdags fyllde min farbror 50. Igår hade han stor fest. Hela släkten och massa vänner till hans familj. De bor i en stor herrgård på landet. Perfekt hus för stora fester med liveband och massa folk. Bordsplacering, så det var väldigt blandat med folk, kuligt. Satt mitt emot en förskollärare för bokstavsbarn som hade mycket att förtälja, intressant. Pratade också mycket med en forskare inom området immunologi som tittade mycket på tarmens och bakterieflorans betydelse för hälsa. Blev väldigt nyfiken, men vi hann inte prata färdigt. Maten var underbar, likaså tårtorna som kära faster bakat till kaffet. Hon kan hon.
Sedan ställde bandet upp sig i ett hörn i stora salongen och började sprida lugnt medryckande jazztoner genom hela övervåningen. Jag och Johanna virvlade runt på dansgolvet i våra klackar till nästan varje låt, oavsett om det var swing, tango, jazz eller rumba. Dansade med alla möjliga herrar, tänk att de flesta i 40-50-årsåldern kan dansa mer eller mindre bra. Efter ett tag drog de upp tempot lite och jag och Jo började släppa det där med pardans, vi hade fruktansvärt roligt.
Blev nästan av med mitt telefonnummer, men jag lyckades hålla i det. "Du har utstrålning", sa han. Så bra då, tänkte jag.

Natten blev sen, så jag vaknade inte förrän cirkus elva. Jagade upp lillebror med lockelser om att frukosten redan var färdig. Vi tittade på Disney till tet.

Idag är det ett år sedan.

Asfalten var blöt imorse. Maskarna låg som kvistar över hela cykelbanan, de allra flesta 0,5-1 cm breda. Fy, vad äckligt. Jag lyckades med konststycket att inte trampa på någon.

Igår lagade jag punkan på min cykel. Tog en stund innan jag fick loss hjulet, för ena muttern satt som sten. Tillslut gick den av på mitten, liksom trött på mitt bråkande. Lyckades, utan att jag märkte det, göra illa mig. Skrapa bort en hudflik på pekfingret. Stört vad ont sådant gör efteråt. Jag säger bara, diska.
Mamma och pappa svängde förbi på eftermiddagen/kvällen och fikade. Pappa sa att den aldrig skulle gått i två delar om jag inte dragit den åt fel håll. Tänkte inte på att man måste dra muttrarna åt olika håll när det är ett stag som går igenom hjulet.
Jag bjöd dem på äppelpaj som jag tänkt äta upp själv, tur att de kom. Det blev vaniljvisp över, rörde i ett ägg och ställde i frysen, så nu har den förvandlats till glass, bra va?

Dåligt samvete när jag är mätt. Sjukt ju. Har dock kommit igång med träningen ganska bra, skönt. Hoppas jag håller mig frisk.

Jag har varit vaken i tre och en halv timme. Sängen och täcket fick omsluta min trötta kropp kl.9.30 imorse. Fem i åtta igår kväll stod jag på Gullmarsplan och väntade på ambulans-Fredrik. Uppmärksammade en kille i trettioårsåldern, kortklippt med blonderad mohican, det övriga håret var brunt. Insåg att det var han och hälsade artigt. Vi gick tillsammans till stationen, pratade utbildning och tentor. Han är specialistsjuksköterska, inriktning akutmedicin och ambulanssjukvård (tror jag). Mycket trevlig och lättpratad. Väl på stationen fiskade vi fram lite kläder som det faktiskt inte stod xl i. Hjälm, jacka, radio etc. yeah..=) Så småningom kom ambulanssjukvårdare Jörgen, Fredriks nattliga kompanjon. Trevlig prick det med. Vi gick igenom bilen, all utrustning, vad man alltid har med sig in till patienten, hur jag skulle förhålla mig, vad ordern "backa!" innbar, den röda akutbibeln m.m.
Jag passade på att fråga så mycket som möjligt om mediciner och varför just den medicinen i vissa situationer i sådana fall det inte var uppenbart. Vi pratade mycket sjukdomar och akuta skeden (inte så konstigt kanske).



Sedan åkte vi. Först för att hitta en sista-minuten-brevlåda. Det fanns ingen kl.22. På vägen tillbaka fick vi larm, inte blåljusvarianten så vi tog det lugnt. Tog fasligt lång tid innan vi fick med oss patienten frivilligt, jag gjorde det jag kände att jag kunde göra utan att ställa till med något, lyssna och prata lugnande med anhöriga.
Kort efteråt kom larmet, plattan i mattan, blåljus och sirener. Ganska vidrig och tragisk situation, men det var upplyftande att se hur Fredrik och de andra jobbade. Akutbilen och brandkåren kom också. De var så samlade, professionella, snabba och kunniga. Jag stod bredvid, höll i dragna sprutor, tröstade lite. Mitt i allt frågar dessutom både Fredrik och Jörgen hur jag mår, om jag är ok. Tänk vad mycket en människa kan hålla i huvudet... Väl på sjukhuset var det in i akutrum, avrapportera, skriva journal, spritning av använd utrustning och påfyllning. Ut igen, efter en stunds andningspaus. Larm igen...
Kl.03.50 var vi inne på stationen, fick äntligen äta lite. Efter det gick vi och sov en stund. Jag deckade på nolltid och vaknade av Jörgens; "Mimmiii..! Kom!" Jag hade inte hört larmet på radion. Klockan stod på tjugo över sex.
Upptäckte att jag nästan inte kunde prata, helt groggy. Det tog också sin lilla tid, inte tillbaka på stationen förrän åtta, vilket är en halvtimme efter avslutat pass. "Du kan ju faxa tårtorna.." sa Jörgen och log. Vet inte riktigt hur jag ska tolka det där.
Fick skjuts tillbaka till Gullmarsplan, en kram av Fredrik och tackade för mig och för natten.

Solen lyste och fåglarna kvittrade.

Senaste dagarna har jag börjat få ont i bröstryggen, undrar vad de kan bero på. Funderar på om min fullpackade ryggsäck i kombination med löpning inte var någon god idé, enligt min rygg i alla fall. Har sagt länge att jag ska ta mig till en trea på kliniken, för det känns som att jag får nervrotspåverkan i ländryggen när jag ligger på plana underlag ibland. Nu har jag ytterligare en anledning.. Jag är ju där två dagar i veckan! Ska det vara så svårt..

Klockan 14.00 hade jag bestämt möte med en kvinna på Danderyds sjukhus, bemanningsansvarig på ortopeden. Jag var lika punktlig som James Bond. Hade valt en lite sportigare casual-look med mörkt randig skjorta, sportklocka, jeans och gympaskor. Mycket sparsamt sminkad, oxiderat silver och håret i lös svans över axeln med fläta i luggen.
Jag tror det gick hem.
Mycket trevlig kvinna som visade mig till ett samtalsrum, hämtade varsitt glas vatten och lite papper. "Jaha, varför har du sökt dig hit?" var första frågan. Så var vi igång och munlädret var sådär lagom välsmort kombinerat med en stor portion lugn och allvar med glimtar av humor.

*pmf* jag gjorde inte bort mig i alla fall..=)

Hon undrade vad jag ville ha för lön; "Shoot" sa hon. Tog i så att jag faktiskt skämdes, men då kanske den hamnar högre än vad det skulle gjort om jag lagt mig lägre från början. Hon skulle återkomma om den saken om en vecka, cheferna som bestämmer skyllde hon på. Fortsatte med att fråga om jag kunde tänka mig att jobba i sommar, inuti skrek jag "JAAA!!!" högt av förtjusning, men svarade henne med att det nog skulle gå bra. Fick sedan en rundvandring på de fyra avdelningarna och hann bli uschligt nervös när hon pratade om hur vanligt det är med katetersättning och blodprovstagning. Det ska gå fort, bra och det är undersköterskorna som gör jobbet. Hon gjorde min dag.

Tentan avklarad utan problem, fys2-tentan tillbaka med bra resultat, börjar bli frisk på riktigt (hoppas jag). Känner mig på riktigt bra humör. Födelsedagsfest igår, minst halva klassen var där vilket innebär typ 40 personer. Galet trevligt i den där femman på söder, härligt livlig diskussion runt köksbordet..

Ikväll är det fest igen, adressen har jag inte än, men massa musikfolk, producenter, musiker osv. Liveband ska det bli, intressant det där tycker jag. Snart dags att putsa fjäderdräkten...

Har hunnit öva en hel del också idag, fiol. Skönt, ska snart ta lite nya tag. Ska spela om två veckor, då behöver jag kunna det där som jag inte kan. Jag har inget direkt överhängande just nu, så skönt.

Blir bjuden på middag ikväll, i mitt eget kök, nice..=) Känner mig omgiven av underbara människor. Tack!

När man behöver det som mest, får man det som minst. Sömn.
Jag har tenta imorgon, är inte ett dugg nervös, är relativt trött och borde utan problem somna sött på kudden, men icke. Är det murphy som är i farten?

Tankarna virvlar såhär i förändringens tid. Fast det kanske är som det ska vara..

Imorgon, efter att dagens strapats är avklarad ska jag gå till söder, till Hornsgatans hälsokost. Dags för en liter Mivitotal.

Jag har ringt hur många samtal som helst idag. Till en spaanläggning i Västerås som vill hyra in en massör, men jag tror att jag struntar i det erbjudandet. Massa saker som talade emot, kanske får till något här i närheten istället. En klasskompis som har kontakter.. Kämpat mot Danderyds sjukhus telefonsvarare också, galet att det ska vara så svårt att få tag på folk. Nya tag imorgon...

Just hemkommen, haft klinik på kvällen. Svängde ihop några våfflor till middag, dagen till ära. Fy, vad gott det är när de är sådär knapriga..

Jag har bestämt mig, nu ska jag sluta vara sjuk. Hoppas det funkar.

Heldag hemma imorgon. Mikrobiologitenta på torsdag, skönt att ha hela dagen. Min förhoppning är att jag ska lyckas hålla disciplinen och koncentrationen på tillräckligt hög nivå för att banka in den där skiten. Varit äckligt bortskämd med att hittills kunna plugga i sista stund utan att det påverkar mina resultat märkvärt, men någon gång ska väl turen komma till mig när det gäller att få IG skrivet på första bladet. Men det dröjer nog. Den här gången är inte den i alla fall.

Det är snö i Stockholm, lite sent kanske, men ändock. Jag tycker om snö. Nu ikväll var den sådär hårt packad efter en dag i plusgradigt solsken och en kväll under isande minusgrader, på de ställen där solen inte gjort rent hus under dagens lopp. Jag är trött, borde gå och lägga mig.

Hade en riktigt trevlig helg i Västerås. Hann med både det ena och det andra. Storhandla, snacka skit med Sofia under tiden, gå på Linas födelsedags-/inflyttningsfest (mycket trevligt), träffa Blanche, umgås med min familj, familjen Bechtel och deras energiska barn, äta massa god mat, må illa, ha dåligt samvete för all mat och allt godis. En bra helg helt enkelt.

Det var ordet hon använde, Blanche. Kräsen, när jag ringde för att konferera angående en jacka av märket Haglöf för 2500 kr. Inte elakt, sarkastiskt eller fördömande, endast konstaterande. Det är nog sant, man blir som man umgås..
Samtidigt har jag längtat länge efter en ny jacka, anser dessutom att jag har lite jackbudget eftersom jag inte köpt någon riktigt jacka sedan jag var 16. Och den var på rea.
Imorgon ska jag åka hem för att åka till Sätrabrunn och spendera ett dygn på deras spa med mamma. Det ska bli så skönt. Vårt paket heter "energikick", hoppas verkligen att det är det. Mamma och jag ska mellan behandlingarna sitta och sticka, filosofera och bara ha det bra.
Sista mikrobiologiföreläsningen idag, tenta nästa onsdag. Skönt med lång inläsningstid. Blir nästan som lite lov när det inte är vrålmycket att göra.

Jag ska åka hem över påsk.

Jag har just kommit hem. Gått hem från kliniken inne i stan. Gick in tidigare idag. Nu har jag ont i mina trampdynor.

Det var skönt att vara hemma. Hann med väldigt mycket, men inte det jag skulle. Fast är det inte alltid så, eller är jag så fruktansvärt oplanerad? Kanske svårt att säga nej, eller att ha tillräckligt med karaktär. Men jag fick åka skidor, så jag klagar egentligen inte, bara lite. I Kungsberget låg snön lika konstgjord som den var verklig. Grader runt noll, en plus. Min stora uppgift den dagen var att ta hand om Magdalena, fixa, vara mamma blandat med snäll kusin, och lära henne åka skidor. Hon lärde sig väldigt fort, ramlade inte en enda gång i varken liften eller de gröna backarna. Vi tragglade där fram tills jag märkte att det var dags att höja blodsockernivåerna hos damen. Efter lunchen drog jag ut henne i både blå och röda backar, hon klarade sig fint för det mesta. Men det var jag som fick med ryggsäckar och henne i ena staven "skata" i den plusgradertunga snön mellan backens slut och liften (vilket var en liten bit om man ramlade i slutet av backen och hade absolut noll fart därifrån). Vi var helt färdiga båda två när vi kom hem, av olika orsaker dock.

"Här får du av mig" sa pappa när jag kom hem från kyrkan igår eftermiddag och räcker fram ett nytt (!) våffeljärn. Under frukosten nämnde jag att jag skulle vilja ha ett och har letat på Myrorna både en och två gånger. Jag har blivit såld på toast, och våfflor är sjukt gott (gjorde med morötter och havregryn idag). Gesten är så fin, jag blev väldigt glad.

Jag tycker så mycket om min familj.

Natten som var sov jag som en gris. Och nu kan jag inte sova alls. Är det murphy's lag som är i farten? Har man sovit gott en natt är det förbjudet att göra om samma trevlighet, framför allt om man verkligen behöver sömnen för att klara av morgondagens strapatser. Tankarna snurrar i mitt huvud, Bergans, Fjällräven eller Haglöfs? En ny jacka kanske, men dragkedja fram, ingen anorak den här gången. I stort behov av ny ryggsäck, 30 L sisådär. Finns väldigt få i den storleken just nu, vårkollektionen har inte trillat in i Naturkompaniets butiker än. Ska se vad Arvid har att erbjuda imorgon.
    Lördagen kommer jag att spendera tillsammans med Magdalena, min tio år yngre kusin. Vi ska åka skidor, eller jag ska lära henne att åka. Jag är desperat efter slalomåkning, lördag är den enda dagen i år som jag kommer att få åka. Varken hinner eller har råd att åka mer. Skulle vilja ha ryggsäcken då...
   Hela dagen/kvällen har jag haft svårt att oerhört koncentrera mig, tanken var att jag skulle tentaplugga en massa, men jag har knappt tittat i mina böcker. Inte haft någon ro i kroppen över huvudtaget.
   Jag vill bara vara hemma, fika med mamma och pappa, inte behöva tänka på något jobbigt, göra vad som faller mig in, slappna av. Livet snurrar, oh my...

Hungrig blir man också, när man inte kan sova. Irriterande. Jag är gräsligt trött egentligen, ögonlocken är tunga. Men jag vet att om jag kryper ner i sängen och stänger ögonen så hjälper inte det. För jag kommer inte att somna, utan det kommer fortsätta snurra i mitt huvud, precis likadant som det gjort de senaste 3 ½ timmarna. Kanske är bäst att inte lägga sig alls, vara vaken tills ikväll. Jag längtar efter en sockerkaka som man stoppat ner frysta jordgubbar i innan gräddning och som efter gräddning blir förgylld med ringlad smält mörk choklad ovanpå. Visst låter det som en god idé?

Det var länge sedan jag fick sova ut en vardag. De senaste två veckorna har jag haft fysiologiföreläsningar varje förmiddag. Nu är det slut på föreläsningar och endast inläsningstid kvar innan tentan. Eller, vi har andra praktiska lektioner och så kliniken förstås, men inget teoretiskt egentligen. Det är ganska skönt som omväxling. Idag börjar jag 12.30, oerhört skönt att få sova ut ordentligt, vaknade nästan pigg runt sjusnåret. Men jag vände mig om under mitt varma, sköna täcke och somnade om med gott samvete, en hel timme tills jag lovat mig själv att gå upp. Gick i och för sig inte upp klockan åtta som jag tänkt, men en knapp halvtimme senare. Har just ätit en tallrik gröt och väntar på att äggen ska bli färdiga. Muskeltöj/triggerpunkter nu i eftermiddag, sedan har jag klinik. Fullbokad idag som det såg ut när jag tittade förra veckan, någon kan ha strukit sig men förhoppningsvis är jag full. Blir lite stressigt mellan skolan och kliniken, måste hinna äta något innan man kommer dit också. Ägg kanske. MÅSTE köpa en större väska.

Jag var ute och sprang i terräng igår, lerigt, rotigt, mycket uppför, en hel del nedför, roligt, jobbigt, ovant underlag, men det gick bra. Trötta efteråt, men återhämtade oss relativt snabbt i alla fall. Jag gjorde ett gäng armhävningar innan duschen. Kände träningsvärken i bröstmuskulaturen och bak på skulderbladet när jag vaknade, men ingenting i benen. Borde köpa ett par hantlar..

Fåglarna sjunger idag, solen förgyller hela världen (där jag är) med sin varma strålglans. Det blåser visserligen, men det känns friskt och livgivande. Snart kommer den, våren.

Varför somnar jag nästan så fort jag öppnar fysiologiboken och försöker plöja igenom något av alla de kapitel som det är och har varit dags att läsa en stund? Det är som att trycka på en knapp.. Anteckningarna är lättare.
Tror jag ska baka pizza idag, grymt sugen på det, vore nice. Kanske en film på tv..ensam ikväll. En fredag, men ganska skönt, trött efter en intensiv vecka. Imorgon blir det en ride runt stan, byta mina kängor som jag köpte för en vecka sedan, lite för små konstaterade jag så fort jag kom ut i backen utanför mitt hus. Jakobsberg var det någon som nämnde också.. Vi får se.
Det är så mycket jag borde göra, städa, diska, tvätta, plugga (!), träna, sova, ha det bra. Det sistnämnda har jag för det mesta, faktiskt, skjuter på det som jag tycker är mindre trevligt.
Otroligt vackert väder de senaste dagarna, idag var inget undantag. Dock isande kallt och blåsigt. Tack och lov hann jag komma hem innan det snabbt mulnade på och började snöa, massor. Tror att det har lagt sig nu, men härligt att det kom som snö och inte som regn. Trodde inte att jag skulle få se någon mer snö i år, i alla fall inte i Stockholm. Tänk om det kunde få vara lite kallt nu ett tag, så isen hinner lägga sig, att det blir snö ordentligt så man kan åka skidor på längden.. Fast vilka skidor ska jag åka på?

Igår hade jag en glaskula hängades i mitt fönster med ett värmeljus i. Jättefint verkligen. Jag stod och lagade mat och så, krasch. Det blev för varmt och linan gick av, glasskärvor, splitter och stearin överallt. Jag hatar att ta rätt på stearin.

Det är redan onsdag, igen. Var verkligen måndag nyss och ny kursstart. Jag har inte ens hunnit (eller inte prioriterat) öppna fysiologiboken sedan dess. Bara 2½ vecka kvar innan det är tenta igen och det är verkligen hur mkt som helst, som vanligt, som vi ska gå igenom innan dess. Kursansvariges råd var att börja läsa redan från början.. Men när ger de inte det som råd?
Anyway, idag hade jag min första patient på kliniken..! Riktigt nervös innan, dessutom hade personen ett namn som man kunde uttala på fler än ett sätt. Tveksam journalföring, så jag fick inte vrålmycket hjälp av den heller. Men allt löste sig till det bästa. Massage och hemtöjningsövningar, konstigt det där med att jag är terapeut. Patienten lyssnar på vad jag säger (förhoppningsvis) och ser mig som auktoritär i situationen och ämnet. Betalar dessutom för att få min hjälp. Journalen är ändå det som är krångligast, men det gick bra. Hade ingen patient efteråt, så jag hade god tid på mig att fundera och skriva ner det som var viktigt.
Jag har börjat cykla till skolan igen, det är verkligen drygt. Jag trivs mycket bättre med att gå eller springa, men det tar längre tid. Helt sjukt att jag äntligen blivit frisk från min förkylning, gläds åt det varje dag faktiskt. Och idag kunde jag glädjas åt det fantastiska vädret, riktigt härligt att cykla både imorse och på eftermiddagen trots att jag egentligen inte tycker om det.
Nu är det mörkt ute, klockan är 17.49. Jag ska laga lite mat, rester blir det. Men vad ska jag då äta till lunch imorrn?

Då var det färdigt för den här gången, tentaplugget. Eller det börjar väl på måndag igen.. Hade alltså tenta idag, det gick över förväntan bra faktiskt. Den var lättare än jag trodde att den skulle vara, jag klagar inte.
Jag borde städa, men det är ju så tråkigt.. Fast välbehövligt just nu, att bo med mig är ju som att ha hund typ. Hår överallt, usch. Damm blir det hos alla, hos mig med.
Ikväll blir det utgång. Ofta har vi tentor mitt i veckan, undrar om de planerar så för att studenterna inte ska supa så mycket? Inte för att jag gör det ändå, men man kan ju undra, och så ny kurs dagen därpå. Det är nästan så att man vill gå och strypa de som fixar det så fint.
Jag upp tidigare än jag behövde imorse för att hinna plugga lite till, uschans vad trött jag känner mig nu. Dessutom sprang jag hem från skolan, vilket jag inte gjort på en månad för att jag varit sjuk. Men nu tänkte jag att det fick räcka, så jag testar att träna normalt och antingen blir jag febersjuk eller så blir jag frisk. Mår faktiskt riktigt bra, just nu.
I onsdags hade jag mitt första klinikpass. Tyvärr var min nervositet obefogad, för jag hade inte en enda patient. Men det finns inte alltid patienter till alla. Hoppas jag får ta revansch på onsdag, fullbokad vore något..=)

Igår kl.15.00 skulle jag ha kommit till Stockholm med swebusexpress. Han var lite försenad, så vi ankom strax efteråt. Resan startade jag i Göteborg kl.7.50. Tidigt, men ganska skönt att inte komma hem så sent.
Jag har haft en utomordentligt trevlig helg i kuststaden. På fredagen hämtade Blanche mig på stationen och vi skyndade oss hem till henne. Hon hade bråttom, skulle till skolan för att ha föreställning. Så jag blev avlämpad ensam i hennes lägenhet med mina skolböcker och tv:n som enda sällskap. Men det dög ganska bra åt mig, även om jag var lite sällskapssjuk efter sex timmar i en buss. De kom hem så småninom, 23.20 typ..=)
Vi pratade , jag och Blanche, drack Yogite och kände hur tröttheten anföll oss med full styrka efter en stund. Godnatt.


Dagen därpå åkte vi ner på stan, åt chinabuffé till lunch och träffade Max och Andreas. Efter det var Max, Blanche och Maria tvungna att gå (Maria och Blanche skulle ha föreställningar igen), så jag kallade ner David och Annika så gick vi och fikade. Trevligt att träffa dem också. På kvällen såg jag och Andreas revyn, föreställningen Vinyl som Blanche klass framför. Jag blev så imponerad! Det var riktigt roligt, även om mellan snacket kanske var lite långt, och de var så duktiga. Helt plötsligt förstod jag, när Blanche kommer in på scen, hur alla mammor känner sig som ser sina barn göra något dylikt. Och jag förstod varför de gråter, jag började nästan lipa själv. Min Blanche står på scenen, är jätteduktig och har blivit stor! Sedan lugnade jag ner mig, men känslan fanns fortfarande kvar. Kanske fick jag en hint om hur jag kommer bli som mor...*pmf*

Söndagen tillbringades tillsammans med bror i Vineyard, fikade efteråt. Och efter det var det bara för mig att springa hem, lovade Blanche och Maria att det skulle stå mat på bordet när de kom hem efter dagens sista föreställning, så det gjorde det.

Igår hade jag min sista lektion på sex dagar. Skön ledighet framför mig med andra ord. Eller, jag har tenta nästa fredag, så jag måste plugga men det är inte hela världen. Imorgon åker jag ner och hälsar på Blanche främst, men jag ska även träffa Max och kanske David Gärdeborn, vi får se. Roligt blir det i alla fall, ska få se revyn som Blanche är med i, fribiljetter har hon fixat också. Bussen lämnar Stockholm 11.05 och kommer till Göteborg 17.10. Det är läänge. Men så stört mycket billigare än att åka tåg, 164 kr enkel. Kommer fram och tillbaka för knappt 300 spänn, känns bra i studentplånboken, även om jag fick extrapengar i januari av både CSN och Proaros. Jag har knappt handlat mat i januari, vilket innbar att när jag väl nästan var tvungen att storhandla i måndags så blev det en del. Både volym- och pengamässigt. Fyllde min lite för trånga ryggsäck med massa tungt och två och en halv kasse med lite lättare saker. Men helt sjukt tungt, var tvungen att ta mig hem för egen maskin med mjölkpallsbussen 509. Precis när jag kom till Danderyds sjukhus såg jag att min buss skulle gå, men av erfarenhet brukar den vara en eller två minuter sen, så jag sprang så gott det nu gick med alla mina varor. Jag hann med bussen i alla fall, men var helt slut i axelpartiet och armarna. Jo, jag är för dåligt tränad i överkroppen, men jag har inga hantlar brukar jag skylla på.. Därför passade det utomordentligt att jag hade klinikpass (gå med) igår eftermiddag. Bokade en massage precis när jag kom dit till halv fem och stannade kvar efter passet, skönt uppmjukad efteråt. Känner mig nästan som vanligt igen, nice..

I helgen var jag hemma i Västerås. Det var väldigt skönt, länge sedan jag kände mig så bekväm och harmonisk med livet som när jag åkte därifrån. Var visserligen bara där från lördag lunch till söndag kväll, men jag hann med förvånansvärt mycket utan att stressa. Jag hann ta det lugnt en hel del, prata mycket med mina föräldrar, öva på grovmotoriktester, massera mamma, gå i kyrkan, massera min gudmor Birgitta och få betalt (välbehövligt) och plugga, men bara på bussen.

Jag har gått till skolan i princip hela terminen, bara rastat cykeln två gånger tror jag. Behöver nya skor att gå i, kängor kanske?

Idag är en trött dag. Jag vaknade, bild på morgonfrillan och så masa sig ur sängen. Försov mig inte i alla fall. Äta min vanliga, men ovanliga gröt (vad hungrig jag har blivit på senaste tiden, förut räckte det med att jag åt knappt en dl gröt på morgonen, nu måste jag äta en macka också..), packa väskan med dagens kläder, ta på sig underställsströjan över sporttopen och trava hemifrån 07.25.
Jag går till skolan, nästa varje dag nu. Tror att jag har cyklat en eller två gånger hittills den här terminen. Visserligen är jag förkyld och vågar inte cykla och så är det halt med jämna mellanrum också. Trivs bra med att gå, man får sin egen tid då man inte kan göra så mycket annat än att tänka. 1,5 timme varje dag, bara betänketid. Det är ju bra att gå också, motion och ont i häcken får man. Lätt hänt när M. piriformis inte används vansinnigt mycket annars. Men kroppen vänjer sig, träningsvärk är något som diskuteras i forskarvärlden. Vad är det? Ingen vet egentligen, finns olika teorier om rupturer i muskelfibrerna eller ischemi som gör att miljön blir sur i muskeln och slaggprodukterna inte kan transporteras bort. Typ, kommer inte riktigt ihåg. Men jag har ju 3,5 år på mig...

Sofia berättade att hon skulle ha pluggat igår, men gick istället till ICA och köpte två semlor, en till henne och en till hennes pappa. Jag blev stört sugen på semlor! Så på vägen hem svängde jag förbi ICA och köpte jäst, kardemumma och mjölk. Snart ska de in i ugnen, bullarna, då har jag bullar i ugnen..=)
Tror att jag ska avnjuta några imorgon.

Imorgon börjar kursen muskeltöj/triggerpunkter. Det blir kul, men nästa vecka hoppas fysiologin igång vilket inte blir lika kul. Eller jo, intressant men jobbigt och krävande.
Imorgon ska jag gå på teater också, tillsammans med Jakob Birgersson. Han jobbar på dramaten, så han har fixat gratisbiljetter. Trevligt att kunna ta del av kulturlivet utan att betala. Jag ska visserligen bjuda honom på mat innan, så det blir väl min del av betalningen. Vi får träffas i alla fall, det blir kul.
Den här veckan har jag egentligen inget speciellt som jag måste göra, men jag lyckas boka upp mig ändå, upp över öronen. Ont i halsen har jag, och så hostar jag också. Tänk att jag aldrig kan få vara frisk en längre period, hinner precis komma igång med träningen så blir jag sjuk igen.

Fy sjutton vad fort det kan gå...Allt upp och ner på några timmar. Jag förstår nog inte riktigt, det känns konstigt mest, att jag och Thomas inte är tillsammans längre. Men som han sa; "ja..det är väl livets gång..".
Terminen har dragit igång, hade praktiskt prov i massage igår och det gick bra. Man känner faktiskt en skillnad i ens egna muskler, jag blir liksom inte trött av att stå och massera i en timme, inga problem. Känns bra att få börja på kliniken nu snart. Framför allt eftersom jag, genom min underbara pappa, fått jobb som massör i sommar. Hela juni och halva augusti. Alltså inget i juli, men jag tror att jag ska komplettera det jobbet med tider på Ankaret och försöka se till att driva upp lönen, så det känns värt att jobba.
Det är långt till sommaren, men helt sjukt att jag då gått ett helt år på Naprapathögskolan. Ringde massören som jag ska ersätta i sommar igår, vi pratade om hennes kunder och det praktiska osv. Blev ärligt talat nervös, kan jag det här? Men vid det laget har jag masserat ett antal personer på kliniken och fått in rytmen ordentligt, känt på många kroppar och dess olikheter. Och sett till att skaffa mig en proffesionell inställning till varje patient. Det löser sig.
Nästa vecka har vi utbildning i hjärt- och lungräddning. Det är väldigt bra, har inte varit på någon sådan sedan gymnasiet. Fysikalisk undersökning blir det också. Men innan dess tenta i massageteori och jag började igår, men Mimmi, tror du att du går på gymnasiet?