Uff..
Nu har jag sprungit, 8 km. Var ett tag sedan jag sprang den rundan, men det gick bra. Känner mig ganska duktig nu, precis som jag förutspådde...Sådär härligt mör i kroppen, man längtar inte efter något annat än att få krypa ner i sängen och bara decka på kudden. Det blir skönt så småningom. Måste hämta min lillebror först.
Vacker solnedgång ikväll, flyktiga moln som färgas svagt rosa av solens sista strålar. Snart brister knopparna, man nästan känner hur de väntar på den rätta dagen och den rätta tiden för att just de ska slå ut.
Jag fascineras av den här årstiden, det ligger så mycket förväntan och spänning i luften. Kanske påverkar det en till förändring, nu är tiden inne för att bryta upp de gamla vanorna, börja om på nytt. Eller så är det tid att ta nya tag i det gamla och väl förankrade, blåsa liv i det tryggt slentrianmässiga.
Hela jag fylls av naturens väntan, det nästan spritter i min kropp.
Vacker solnedgång ikväll, flyktiga moln som färgas svagt rosa av solens sista strålar. Snart brister knopparna, man nästan känner hur de väntar på den rätta dagen och den rätta tiden för att just de ska slå ut.
Jag fascineras av den här årstiden, det ligger så mycket förväntan och spänning i luften. Kanske påverkar det en till förändring, nu är tiden inne för att bryta upp de gamla vanorna, börja om på nytt. Eller så är det tid att ta nya tag i det gamla och väl förankrade, blåsa liv i det tryggt slentrianmässiga.
Hela jag fylls av naturens väntan, det nästan spritter i min kropp.
Kommentarer
Trackback
