Keith Jarrett
Mm, måndag igen.
Nu är byggjobbarna här, spacklar, målar, byter tak och golv. Blir finfint.
Fast förra veckan var det ingen måndag, bara två söndagar på rad. Antar att jag tar igen det nu.
En och en halv mil rakt ut i skogen. Få stigar, massor av mygg (de avskydde mig), nästintill orörd natur. Väldigt stilla, väldigt länge. Kvistar som rev mina ben, ormbunkar som smekte dem. Andhämtningen i tydlig kontrast till tystnaden. Knak, insåg att jag skulle vara en värdelös ninja. Varma händer och salta droppar i ryggslutet.
Vi såg bomull på strå bland allt grönt lingon- och blåbärsris. Tur att jag lämnade mina lingon hemma.
Sola sig trött, sova med linser, hur dum får man bli? Något osynkroniserat.
Nu är byggjobbarna här, spacklar, målar, byter tak och golv. Blir finfint.
I synk i konst som form av medvetande. Du är inte så oförstådd. Vem tror jag att du är?! Eller jag, du, vem är vem? Eh.
Konserten i Köln, ge mig mer kvalitet av det slaget.
Kommentarer
Trackback
