Vilovecka

I söndags spelade jag och sjöng i princip hela dagen, hann tack och lov träna innan. Fick känna på både det underbara och fruktanvärda med att vara musikalisk ledare för ett gäng på sex personer. Ödmjuka och fina som de är känner de i alla fall på sig när det passar sig med deras instrument och inte, vilket är otroligt skönt, så att alla inte spelar non stop. Men allt tar längre tid när man är många, så klockan tickade och jag hann bli ganska stressad över att vi inte skulle hinna köra igenom allt innan gudstjänsten började. Men vi hann och det allra mesta gick riktigt bra.

Vaknade måndag morgon och kände febern i kroppen, struntade i den och lyckades ta mig till skolan för att vara med på smärtlaben där vi testade sensoriska trösklar och smärttrösklar genom elektrisk stimulering. Väl hemma igen deckade jag i sängen och sov fyra timmar. Ont i kroppen, hosta, ont i huvudet, fryser, svettas. Bara längtade efter att någon skulle komma och ta hand om mig, var är mamma?
Sov hela gårdagen, vaknade varannan timme, tittade lite, gick på toa, drack vatten och somnade om.
Idag mår jag bättre, kunde gå ut med soporna utan att svimma och till och med diska och röja undan en del kläder. Dessutom är jag hungrig igen, det var jag inte igår.
Nu får jag ta och bli helt frisk, ska ju få gäster snart.

Kommentarer
Postat av: PB

Ja tänkatt det ska du ju! Bli frisk, du gör mig nervös ;)

2009-02-11 @ 16:25:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0