Kulturisch
Först kliniken. Långlunch utan fast föda. 7 korta solon skapade av Rebecka Stillman och Ulrika Berg framfördes på DOCH. Aah! Fantastiskt! Inspiration till tankar och hur känslor kan skapas beroende på hur saker ting framställs. Rusig i solen efteråt.
Några timmar till på kliniken och sedan ridning. Jag hoppade in extra i en annan grupp.
Kom in i stallet och möttes av två hästar som när jag kom fram lade sina tunga huvuden mot min kropp och bara andades, blundade halvt och buffade mjukt mot mig för att jag skulle röra vid dem. Ögonblicket, eller stunden snarare, var så omvälvande, fascinerande. Livet ÄR gott.
Men kära nån vilken lektion! Min kumpan den här gången (178 cm hög) kan inte riktigt galoppera sedan han drabbades av borrelia tidigare. Och ja, vi galopperade massor. Vi drar igång i högergalopp och han byter plötsligt till vänstergalopp i bakbenen, bara. Har nog aldrig känt mig så obalanserad och panikslagen som jag emellanåt kände mig igår. Framför allt eftersom det var fältsits (man står upp) som var på agendan.
Jag var genomsvettig efter lektionen, slut i både local core och global core som efter vilket jobbigt corepass som helst. Som om hans knepiga galopp inte räcker så hänger han i bettet hela tiden och är så tungjobbad att det är galet. Och så hoppade vi också. Ja, jag somnade ovaggad.
I onsdags kväll hängde jag på Stampen i Gamla stan tillsammans med ett gäng vänner och tittade på Olle Montanus som svängde galet bra. Alltså, vilket kulturvecka jag haft!
Avslutar den idag med att ikväll jobba på ortopeden, Danderyds sjukhus. Finkultur.
Kommentarer
Trackback
