Åh, blå.

Himlen är helt blå!

Mina naglar har fått en blekt, skimrande rosa färg idag. Det får ju inte synas när man är naprapat (snart, snart). Helst ska det inte finnas alls, ju. "Inga filmstjärnenaglar!" hade jag en lärare som sa under den första praktiska kursen vi hade, ytanatomi eller palpation som den också kallas. Han syftade i och för sig mer på längden är på färgen.

Nå. Idag och imorgon skulle med lätthet kunna kallas för dagen D båda två med tanke på min utbildning. Slutprovsdags, allt teoretiskt jag läst under fyra år behandlas under två halvdagar, 150 frågor per dag. Hur jag har förberett mig? Mer eller mindre inte alls. Min plan och intention att börja repetera redan i höstas gick i kras samtidigt som jag satt upp den. Ja, hursomhelst, nu är det försent. 2½ timme kvar innan det börjar.

Tänk vad märkligt det kommer bli, förändringen. Inte ha en massa måsten plötsligt. Alla mina böcker och anteckningar som ligger framme i en faslig röra kommer inte att tjäna något syfte längre. Jag kommer äntligen att kunna städa.

Jag har shorts idag och en vit, genomskinlig blus. Linne under, såklart. Oroa er inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0