Number one
Det är redan onsdag, igen. Var verkligen måndag nyss och ny kursstart. Jag har inte ens hunnit (eller inte prioriterat) öppna fysiologiboken sedan dess. Bara 2½ vecka kvar innan det är tenta igen och det är verkligen hur mkt som helst, som vanligt, som vi ska gå igenom innan dess. Kursansvariges råd var att börja läsa redan från början.. Men när ger de inte det som råd?
Anyway, idag hade jag min första patient på kliniken..! Riktigt nervös innan, dessutom hade personen ett namn som man kunde uttala på fler än ett sätt. Tveksam journalföring, så jag fick inte vrålmycket hjälp av den heller. Men allt löste sig till det bästa. Massage och hemtöjningsövningar, konstigt det där med att jag är terapeut. Patienten lyssnar på vad jag säger (förhoppningsvis) och ser mig som auktoritär i situationen och ämnet. Betalar dessutom för att få min hjälp. Journalen är ändå det som är krångligast, men det gick bra. Hade ingen patient efteråt, så jag hade god tid på mig att fundera och skriva ner det som var viktigt.
Jag har börjat cykla till skolan igen, det är verkligen drygt. Jag trivs mycket bättre med att gå eller springa, men det tar längre tid. Helt sjukt att jag äntligen blivit frisk från min förkylning, gläds åt det varje dag faktiskt. Och idag kunde jag glädjas åt det fantastiska vädret, riktigt härligt att cykla både imorse och på eftermiddagen trots att jag egentligen inte tycker om det.
Nu är det mörkt ute, klockan är 17.49. Jag ska laga lite mat, rester blir det. Men vad ska jag då äta till lunch imorrn?
Anyway, idag hade jag min första patient på kliniken..! Riktigt nervös innan, dessutom hade personen ett namn som man kunde uttala på fler än ett sätt. Tveksam journalföring, så jag fick inte vrålmycket hjälp av den heller. Men allt löste sig till det bästa. Massage och hemtöjningsövningar, konstigt det där med att jag är terapeut. Patienten lyssnar på vad jag säger (förhoppningsvis) och ser mig som auktoritär i situationen och ämnet. Betalar dessutom för att få min hjälp. Journalen är ändå det som är krångligast, men det gick bra. Hade ingen patient efteråt, så jag hade god tid på mig att fundera och skriva ner det som var viktigt.
Jag har börjat cykla till skolan igen, det är verkligen drygt. Jag trivs mycket bättre med att gå eller springa, men det tar längre tid. Helt sjukt att jag äntligen blivit frisk från min förkylning, gläds åt det varje dag faktiskt. Och idag kunde jag glädjas åt det fantastiska vädret, riktigt härligt att cykla både imorse och på eftermiddagen trots att jag egentligen inte tycker om det.
Nu är det mörkt ute, klockan är 17.49. Jag ska laga lite mat, rester blir det. Men vad ska jag då äta till lunch imorrn?
Kommentarer
Trackback
