badgies

Idag fick jag den stora äran att åka en av min pappas mingvaser, en Citroën GS -74. Bara att ta sig ut från parkeringen var ju som att få ytterligare ett träningspass, det finns ingen servo på den. Trots att det är som att åka tidsmaskin bakåt i tiden är den ganska söt. Blinkersen går hälften så fort som på en vanlig bil och allt måste göras i slow motion. Den största risken med den bilen är att bli påkörd bakifrån, för resterande trafikanter är inte beredda på att det ska komma in en snigel i den tillfälliga trafikrytmen. Blir man det är man garanterat död, för plåten i bilen är inte plåt utan egentligen blåmålad papp.

Jag har inte gjort något vettigt idag alls, förutom att träna vid lunch. Låg i sängen fram till dess, sköönt. Efter springturen på fastande mage åt jag lite, duschade och åkte till jobbet. Lugnt där med, fast det är något med timmen mellan 20 och 21. Många ska ha nattmedicin, köket ska göras i ordning, golven ska vaskas, soporna slängas. Kommer det något emellan som att någon av de boende tar lång tid på sig för att tugga i sig den där lilla päronbiten förstörs hela alltet. Man hinner inte. Idag t.ex. frågade jag en pigg boende om hon inte ville sopa golvet. Man vet ju att de svarar ja.=) Jag hann inte ändå, hann inte moppa golven, men det blev sopat i alla fall.